Varukorg

Framtidens snabbmatskedja är både hälsosam och grön

Just nu, i maj 2018, finns det 28 Paninibutiker i Stockholm. Här berättar vi om vårt entreprenörsskap, varför vi inte låter oss bli uppköpta och hur vi tänker växa utan att kompromissa med varken kvalité, människor eller miljö.

I början av 2000-talet, när den amerikanska författaren Erik Schlosser gav ut fackboken Snabbmatslandet, bekräftade han bilden många redan hade av snabbmat: Maten gör oss feta och sjuka. Industrin exploaterar och skräpar ner.

bild_innehall_snabbmat_nio bild_innehall_snabbmat_sju

Schlosser beskrev hur den amerikanska snabbmatsindustrin brutit ner alla moment i processen från råvara till färdig rätt. Varje moment var nu så enkelt att en arbetare kunde lära sig sin syssla på mindre än tjugo minuter. Detta gjorde det lätt för snabbmatsföretagen och deras leverantörer att hålla löner och kostnader nere — alla som arbetade för dem var ju så lätta att byta ut. Målet med denna strategi var att maximera företagens vinster utan att höja priset gentemot konsument.

Men Schlosser avslutade boken med något mer chockerande: Att det blev så här handlade inte egentligen om kostnad. Det handlade om enkla lösningar. Det behöver inte bli dyrare att tillverka en hållbar hamburgare. Men det är svårare, mycket mer komplext.

bild_innehall_snabbmat_fyra bild_innehall_snabbmat_ett

Det hade varit lätt för oss att undvika ordet “snabbmat.” “Snabbmatsrestaurang” är förmodligen ingen association du gör när du går in i en Paninibutik och ser kyldiskarna med rätter som mest består av färska grönsaker. Men snabbmat är i grunden bara ett serveringssystem — att gästerna får maten snabbt när de beställer. Det är en viktig funktion. En del av det urbana landskapet — och särskilt under arbetsveckan: Människor som arbetar mycket och lever hektiska liv har inte tid att vänta på sin mat. Vi ser ingen anledning till att detta krav ska leda till några kvalitetsmässiga kompromisser.

I bilden av snabbmat ligger också att den inte ska vara för dyr. Snabbmat är mat folk har råd med. Som inte tar lika hårt i plånboken som att “gå ut på restaurang.” Även detta är en värdering vi bär med oss. Vi vill inte att riktig mat på rena råvaror ska vara en lyxartikel. Trots att vi höjer kvalitén på fler och fler råvaror tills nu nästan hela vår meny består av ingredienser utan tillsatser, håller vi fortfarande rimliga priser. Hur? Genom volym. Att växa med fler butiker har varit en förutsättning för att kunna erbjuda en bättre produkt utan att det märks för mycket i priserna.

bild_innehall_snabbmat_fem bild_innehall_snabbmat_tva

En råvara som produceras med omsorg utan tillsatser blir naturligtvis dyrare. En medarbetare som trivs och ger gästerna bra service, måste få skäligt betalt. Volym — att kunna få ett bättre pris när du köper mer — täcker inte hela kostnaden.

Kostnaden hamnar alltid någonstans. I den snabbmatsindustri som Schlosser beskrev hamnar kostnaden för den billiga maten på miljön, på medarbetarna och på konsumenternas hälsa. På Panini Internazionale har vi sett möjligheten att lägga kostnaden för vår höga kvalitet någon annanstans — nämligen i det arbete vi själva lägger ner. Vi måste jobba smartare. Mer lättrörligt. I en slimmad företagsstruktur där varje individ bär sin vikt och med ett strukturkapital där vi själva har koll på alla delar. Att servera bra mat handlar om att anstränga sig. Att vilja anstränga sig kräver att alla medarbetare är engagerade i vår produkt.

bild_innehall_snabbmat_tio bild_innehall_snabbmat_sex

Denna inställning gör att vi inte tänker sälja företaget till något stort, internationellt investeringsbolag. Vi vill inte börja jaga mariginaler åt aktieägare. Vi vill kunna jobba handfast och personligt med varje del i vår verksamhet. Tänka samtid och framtid utan att tumma på vår kvalitet. Framtidens snabbmatskedja är både hälsosam och grön. Det är så vi ser både på vårt företags tillväxt och den association ordet snabbmat en dag kommer ge.

………………………………………………………………………..

Juni 2018

För mer info:

Ricard Constantinou
Grundare Panini Internazionale